Stambyte, hur ofta, när och varför?

5 frågor om stambyte, hur ofta, finns alternativ, varför och dess påverkan…

Stambyte hur ofta?

Stambyte behöver ske när stammarna är så dåligt skick att det är hög risk för läckage och skador. Detta avgörs av en videoinspektion som kan utföras med några års mellanrum. Ibland nämns att bytet behöver ske efter 30 till 60 år amen det är inte något exakt att förhålla sig till. Allt handlar om hur mycket stammarna utsätts för slitage och påverkan. Stambyte, hur ofta? Det beror på…

Är stamrenovering ett alternativ?

Både ja och nej. Stamrenovering sker för att renovera samt bibehålla kvalitén på stammarna. Det kan ske för att minska risken för större skador och för att renovera enstaka skador. Detta i likhet med att en bil kan renoveras löpande. Men det kommer alltid till en punkt då stambyte behöver ske. Det är helt enkelt inte möjligt att renovera längre för att bibehålla kvalitén.

Hur påverkas de som bor i fastigheten?

Vid ett stambyte är det vanligaste att personerna kan bo kvar i sina lägenheter. Men det kommer att bli med stora begränsningar gällande tillgång till vatten och avlopp. Badrum kan exempelvis helt rivas ut vilket innebär att dusch och toalett inte är tillgängliga i badrummet. Istället får de boende gå till provisoriska baracker. Dessutom behöver de boende stå ut med det höga ljud som uppstår när hantverkare arbetar med stammarna. Detta inte minst de första dagarna då bilning (borrning i betong) sker vilket skapar mycket högt ljud.

Hur påverkar stambytet månadskostnaden?

Det vanligaste är att ett stambyte resulterar i högre månadskostnad. Regeln är att en hyresvärd bara får höja hyran om det sker en höjning av standarden. Eftersom badrummet rivs ut inför en stamrust sker generellt en höjning av standarden när nya badrummet installeras. Genom att göra det snyggare och/eller mer funktionellt kan alltså hyran höjas.

Är det en bostadsrätt bestämmer föreningen själv vilken månadskostnad som ska betalas. Detta utifrån att denna behöver täcka föreningens totala kostnader.

Hur sker informationsflöde till de boende?

Inför att ett stambyte sker brukar det finnas informationsmöten där de boende kan ställa sina frågor till entreprenören. Vanliga frågor som då kommer upp är:

  • ”Stambyte, hur ofta kommer det att ske?”
  • ”Kan jag bo kvar under tiden eller betalar ni annat boende?”
  • ”Hur länge kommer det hålla på?”

Utöver informationsmötet brukar det även vara en person som de boende kan vända sig till vid ytterligare frågor. Stambyte, hur ofta, när och varför? För ett tydligt svar krävs inspektion. Kontakta företag som arbetar med detta för att få en videoinspektion av rören.

Vad innebär ett stambyte?

I alla fastigheter finns så kallade stammar – dom rör och ledningar som går till och från vatten och avlopp. Då och då behöver man genomföra ett stambyte i sitt badrum för att inte riskera omfattande skador längre fram. Men vad innebär egentligen ett stambyte och hur går det till? Läs mer här.

Därför behövs stambyte – även i badrum

Precis som många andra delar av en fastighet så slits även stammarna. Det är inte svårt att förstå att skicket försämras med åren och skulle rören och ledningarna bli så dåliga att dom går sönder kan det ställa till med omfattande vattenskador. Stambyte i badrum är ett nödvändigt ont och det behöver göras i alla fastigheter – förutsatt att det finns rinnande vatten och /eller avlopp.

Hur ofta behöver man byta ut stammarna?

Hur ofta man behöver genomföra ett stambyte varierar och till stor del beror det på vilket material rören är gjorda av. Dom finns i både plast, cement, järn och koppar och olika material har olika livslängd. Ett modernt system har en hållbarhet på uppåt 60 år men bor man i en äldre fastighet kan man räkna med att ett byte behöver genomföras efter 30–50 år.

Så går en stamrenovering till

Ett stambyte är ett ganska omfattande arbete, eftersom tätskiktet måste rivas upp för att man ska kunna komma åt dom rör och ledningar som ska bytas. Rivningen kan man göra på egen hand om man vill men eftersom hela rörsystemet behöver bytas ut måste man anlita en auktoriserad hantverkare, då arbetet måste vara fackmannamässigt gjort för att bli godkänt.

Stambyte i badrum tar lång tid, alltifrån ett par veckor upp till månader. Rivningen är som sagt första steget och därefter kommer alla rör och ledningar att bytas ut. Efter ett stambyte i ett badrum måste en korrekt badrumsrenovering göras eftersom man brutit tätskikten.

Bor man i bostads- eller hyresrätt är det föreningen eller hyresvärden som ansvarar för att stambyten genomförs i tid. Äger man en villa ansvarar man givetvis för att hålla koll själv och vet man med sig att det var längesen det gjordes sist så kanske det börjar bli dags. Ett stambyte i en villa är dock betydligt enklare vilket kan vara skönt att veta. Stambyten genomförs kort och gött för att:

  • Minska risken för vattenskador
  • Få ett bättre vattenflöde

Så går Stambyte till (via Stambytesgruppen)

På Stambytesgruppen.se finns en kortare animerad video som visar hur ett stambyte går till och vad man som kund kan förvänta sig under detta projekt. För de som inte vet vad stambyte är kan videon vara ett tydligt första steg.

Stammar är grunden

Stammar är de stora rör som går in i en fastighet. Dessa fördelas sedan ut till de olika lägenheterna. Det kan därmed liknas med ett träd där stammen bär upp hela trädet men där grenarna sträcker sig ut. Stammarna används exempelvis till för att transportera gas, värme, avlopp eller vatten. Men en stam kan lika gärna innehålla ventilation eller el. Den vanligaste orsaken till att stambyte sker är att rören är gamla och slitna. Främst är det just vatten- och avloppsledningarna som slits mest och därmed ligger till grund för renovering.

Rivning krävs

Eftersom stammarna ligger bakom väggar och golv behöver rivning av badrum, och ibland även kök, ske för att alla stammar ska nås. När allt detta är utrivet byts stammarna ut varpå badrummet sedan byggs upp igen.

En lång process

Stambyte är ett långt och stort projekt. Första steget är undersöka vad som behöver utföras och därefter få en offert på arbetet. Därefter ska kontrakt skrivas och ritningar genomföras på byggnationen. Eftersom det påverkar de boende brukar även information förmedlas till dessa som ger dem trygghet i vad som kommer att hända. Under själva stambytet kommer de boende generellt kunna bo kvar men de kommer ju påverkas genom högt ljud under arbetet. Det brukar även finnas möjlighet att påverka sitt eget badrum när det ska återställas. Stambytesgruppen lyfter fram att detta kan anpassas utifrån kundens önskemål. Alla måste inte få exakt samma badrum efter att en renovering skett. Se hela videon på Stambytesgruppen.se

Stambytesgruppen har som affärsidé att genomföra stambyten på totalentreprenad. De anser att det är bättre att kunna erbjuda alla moment av personal inom företaget istället för att samarbeta och ta in 4 – 5 olika företag som ska vara inblandade. Genom att ha all kompetens i samma hus skapas en snabb och enkel kommunikation samt trygghet för kunden att företaget verkligen har kontroll på allt som sker. Företaget omsätter idag ca 105 miljoner och utför stambyten främst i Stockholmsregionen men kan även ta på sig uppdrag i närliggande städer.

Reningsverk – så fungerar det

Ett minireningsverk används där hushåll så som friliggande villor och fritidshus har eget avlopp och därmed inte kan ansluta sig till kommunens avloppssystem. Istället kan man välja detta alternativ, som klarar av att rena både avloppsvatten från toaletter och vatten från bad, disk och tvätt. Reningsverket påminner om en vanlig kommunal anläggning men i betydligt mindre skala, och används av enskilda hushåll.

Reningsverk med eller utan kemikalier

Som en del av processen med att rena avloppsvatten från framförallt fosfor används ofta kemikalier i reningsverken som på skyndar nedbrytningsprocessen. Använder man sig istället av biologisk rening är det olika typer av mineraler som bidrar till nedbrytningen och många av dagens minireningsverk har en kombination av både en kemisk och biologisk process. Man ska dock ha i åtanke att olika leverantörer använder sig av olika tekniker och det finns flera olika modeller på marknaden.

Filter mellan huset och naturen

Ett minireningsverk grävs ned på den egna tomten eller i nära anslutning och fungerar på det stora hela som ett filter mellan avloppen i huset och vad som sedan släpps ut i naturen. Grundidén med dessa reningsverk är att farliga ämnen som kommer med avloppsvattnet ska fastna direkt i tanken medans det miljövänliga avfallet släpps ut. Många av dessa typer av reningsverk har redan inbyggd slamavskiljning vilket är en stor fördel för enkelhetens skull.

Ett eller flera hushåll

Det finns många olika modeller och storlekar av minireningsverk och bor man väldigt avskilt kan man behöva installera ett för bara den egna fastigheten. Finns däremot andra hushåll i nära anslutning kan man välja att tillsammans med sina grannar investera i ett större reningsverk. Tankarna finns i modeller som passar från ett ensamt hushåll och upp till 7-8, och ju fler man är desto lägre blir kostnaderna för varje enskild granne.

Ett minireningsverk uppfyller de miljökrav som finns kring avloppshantering och har dessutom en väldigt bra livslängd till skillnad från andra alternativ. Har man bestämt sig för att installera en avloppsanläggning i form en just ett minireningsverk kan man som första steg vända sig till kommunen man bor i eftersom de ofta har en synpunkt om vilket som kan lämpa sig bäst för det aktuella området där fastigheten finns.